Lön eller utdelning i aktiebolag

Så snart aktiebolaget går med vinst dyker samma fråga upp: ska du ta ut pengarna som lön eller som utdelning? Det finns inget generellt rätt svar — det beror på hur mycket bolaget tjänar, vad du redan har i pension och sjukförsäkring, och hur nära du ligger olika brytpunkter. Den här guiden går igenom hur delarna hänger ihop, så att du kan räkna på din egen situation i stället för att gissa.

Bolagsskatten kommer först, oavsett val

Innan frågan om lön eller utdelning ens blir aktuell har bolaget redan betalat bolagsskatt på 20,6 procent av sin vinst. Det gäller oavsett om pengarna sedan stannar i bolaget, betalas ut som lön eller delas ut till dig som ägare — lönen är dock en kostnad som dras av innan bolagsskatten räknas, medan utdelning tas ur vinsten efter skatt. Det är den skillnaden som gör jämförelsen mindre självklar än den ser ut vid första anblicken.

Lön: högre skatt, men bygger trygghet

Betalar bolaget ut lön till dig kostar det bolaget 31,42 procent i arbetsgivaravgifter ovanpå bruttolönen, innan du sedan betalar din egen kommunala och eventuella statliga inkomstskatt på lönen. Kommunalskatten ligger på i genomsnitt 32,38 procent men varierar mellan kommuner, och tjänar du över brytpunkten på 660 400 kronor i lön före skatt tillkommer statlig inkomstskatt på 20 procent av det som ligger över skiktgränsen på 643 000 kronor i beskattningsbar inkomst.

Det som gör lön värt trots den högre skatten är att den bygger sjukpenninggrundande inkomst (SGI) och pensionsgrundande inkomst (PGI). Utan lön från bolaget bygger du ingen av delarna via den inkomsten — och för den som har hela sin försörjning i aktiebolaget är det ofta den viktigaste anledningen att ta ut åtminstone en grundlön, oavsett hur skatteoptimalt det ser ut på pappret.

Utdelning: lägre skatt inom gränsbeloppet

Utdelning beskattas i stället med 20 procent — men bara upp till ditt gränsbelopp. Reglerna för hur gränsbeloppet räknas fram (de så kallade 3:12-reglerna) ändrades från och med inkomståret 2026: grundbeloppet sätts numera till 322 400 kronor, motsvarande fyra inkomstbasbelopp, som delas mellan delägarna i bolaget om ni är fler än en.

Det här är en ny beräkning, och eftersom förändringen är så pass färsk bör du dubbelkolla exakt hur den slår för din egen ägarandel och ditt eget bolag direkt hos Skatteverket innan du planerar en faktisk utdelning — en bloggpost eller en äldre guide kan fortfarande utgå från de gamla reglerna.

Utdelning över gränsbeloppet beskattas väsentligt högre, som lön beskattad på ägarnivå snarare än kapitalinkomst — vilket är hela anledningen till att gränsbeloppet är den siffra som styr hur mycket det är värt att ta ut på det här sättet under ett enskilt år.

Räkna på totalen, inte bara den sista procentsatsen

Den vanligaste missuppfattningen är att jämföra 20 procent utdelningsskatt direkt mot marginalskatten på lön och dra slutsatsen att utdelning alltid vinner. Det stämmer inte, av två skäl:

Utdelningen kommer ur en vinst som redan är bolagsskattad. Räknar du ihop bolagsskatten på 20,6 procent och utdelningsskatten på 20 procent av det som blir kvar, blir den sammanlagda skattebelastningen på den utdelade kronan högre än 20 procent — även om ingen enskild siffra i kedjan är hög för sig.

Lön ger något utdelning inte ger. SGI och PGI har ett ekonomiskt värde utöver själva skattesatsen: de påverkar din sjukpenning, föräldrapenning och framtida pension. Det värdet syns inte i en ren skattejämförelse, men det är verkligt och bör vägas in.

Rätt sätt att jämföra är därför den sammanlagda skatten och avgiften för varje krona, inte bara den procentsats som står sist i kedjan.

Vanlig praxis — men inte en universallösning

Många ägare av mindre aktiebolag landar i en kombination: ta ut lön upp till en nivå som ger fullt värde i SGI och PGI utan att den statliga inkomstskatten slår till på allvar, och ta resten av vinsten som utdelning, ofta året därpå när gränsbeloppet för det året är känt.

Det är vanlig och rimlig praxis för många — men det är inte automatiskt optimalt för alla. Är du nära pension, har annan pensionsgrundande inkomst vid sidan om, eller planerar att sälja bolaget inom några år, kan en annan fördelning vara bättre. Det finns ingen fast tumregel som passar alla situationer, bara en beräkning som passar din egen.

Räkna på dina egna siffror

Ett bokföringsprogram som Bokio Annonslänk eller Fortnox Annonslänk ger dig löpande koll på bolagets resultat under året, vilket är en förutsättning för att kunna planera fördelningen mellan lön och utdelning innan året är slut snarare än efter bokslutet.

Själva fördelningen bör du ändå räkna på specifikt för din situation. Vad blir kvar? kör båda scenarierna — lön och utdelning — sida vid sida på dina egna siffror, med bolagsskatt, arbetsgivaravgifter, gränsbelopp och din personliga inkomstskatt inräknade, så att du ser vad som faktiskt landar i din egen ficka i varje alternativ innan du bestämmer dig.

Timing spelar in, inte bara fördelningen

Utöver hur mycket du tar ut som lön respektive utdelning spelar det roll när du gör det. Lön betalas ut löpande och beskattas det år den betalas ut, medan utdelning normalt beslutas på årsstämman och baseras på föregående års resultat och gränsbelopp. Det innebär att en stark vinst i år först blir tillgänglig för utdelning nästa år — vilket är en av anledningarna till att många bolag bygger upp en buffert i bolaget snarare än att dela ut hela vinsten omedelbart.

Har du ett år med ovanligt hög vinst kan det också vara värt att sprida uttaget över flera år i stället för att ta ut allt som utdelning på en gång, eftersom gränsbeloppet är en årlig gräns som inte går att spara ihop retroaktivt om du missar att utnyttja det ett visst år. Ett oanvänt gränsbelopp kan i vissa fall sparas till kommande år, men reglerna för hur det får göras är tekniska nog att det lönar sig att stämma av med en redovisningskonsult innan du planerar flera år framåt.

När det är värt att ta hjälp

Frågan om lön eller utdelning blir snabbt mer komplicerad än den ser ut vid en första anblick, särskilt om bolaget har flera delägare, om du har anställda med egna löneanspråk, eller om du planerar att sälja bolaget inom en överskådlig framtid. I de lägena är det värt att lägga en timme hos en redovisningskonsult eller revisor snarare än att luta dig enbart på en generell tumregel — kostnaden för rådgivningen är ofta liten jämfört med vad en felaktig uppdelning kan kosta i onödig skatt över flera år.